En av mina nya låtar som jag vill lyssna på hela tiden, sån som får en att känna sig så jävla het, snygg bara man går där på gatan, lyfter lite på hakan, sneglar på folk runt om en som om luften börjar koka när man går förbi. Eller ja, kanske bara jag i min fåfänga som känner så, men det är min bästa känsla, min bästa egokänsla. Kanske e blessed att få ha den känslan, hoppas att alla känner så ibland för vet inte om man känner sig bättre än nånsin än just då. Älskar också den här pga vissa delar i första versen speciellt

i’m so into u
but i can barely breath
and all i want to do is to fall in deep
close aint close enough
til we cross the line

been waiting and waiting for u to make a move
before i make a move

 

Det är klart att det är för att det är Ari, för att videon och killen e smokin och för att låten osar sex, men det är nåt med låttiteln, låtens mening, into you. För att det inte är typ love you eller in love with you eller nåt annat kärleksförklarande, så känner jag igen mig så himla mycket, (i hur jag tolkar det, fattar ju att den ändå handlar om kärlek) tycker den är väldigt relateable. För man kan verkligen vara så himla INTO någon, asså verkligen bara spana en hel kväll för att man e så himla INTO, men sen typ bry sig några dagar senare, hoppas på att man kanske träffas på ute nån annan kväll. Men sen så är man plötsligt into nån annan! Befrielsen i det! Då är close aint close enough tills man hånglat eller flörtat en hel kväll och man vill bara flörta MER ha MER vill att kvällen ska va MER. Men så promenerar man hem i morgonsolen med en av sina tjejer och ba, shit, jag är så himla INTO och hon ba aa asså jag med eller ja gu va han är INTO dig och den här va så INTO mig och man ba AA. Så vaknar man på morgonen och kollar på solen som gick upp när jag va into och som kommer gå ner när jag är into nån annan, nästa kväll eller dag eller helg, och det är så jäkla skönt att tänka för då bryr jag mig mindre. För fan va man kan bry sig när man är SÅDÄR, men vet ni vad, det släpper så himla fort ändå, man slutar känna sig äcklig och horig och needy fast det är de som är äckliga egentligen, ni vet. Att man kan BRYR sig så mycket om vad dom tänker om mig och hur jag va och vad jag sa och hur jag dansade eller pratade, fast man egentligen inte BRYR sig. Riktigt dubbel känsla det där att BRY sig fast man inte bryr sig på DET sättet.

 

Kanske ska skriva låtrelaterade inlägg from nu ett tag framöver för det funkar ju! Usch, ber om ursäkt för det innehållslösa inlägget från igår eller förrgår eller när det nu var, hatar det redan, men det får va kvar, ska inte va så självkritisk :p

 

Xoxo Julia

Saker som e bra just nu

  1. ÄNTLIGEN har tiden kommit då man kan åka på mitt favvoställe i hela världen på kvällen och det är ljust! Alla tycker att jag är en tönt men det finaste jag vet, alltså på riktigt gör mina dagar typ varje dag är att åka på skanstullsbron med tunnelbanan mellan gullmarsplan och skanstull och se ut över där vattnet skiljer på sjöstan och söder, vet att det är corny men då tänker jag alltid: det här, det är mitt :)8

mina topp tre låtar när man åker över:

Aprilhimlen – Håkan Hellström

Fyll upp mitt glas nu – Ana Diaz

Alla vill ha hela världen – Jonathan Johansson

2. Att Dja!!!! och först bry sig asmycket om alla som kommer fram och blir sura för att man inte spelar det dom vill att man ska spela (läs håkan elr maskinen) och typ få ångest för att man känner sig dålig och för att ingen (läs dom som kommer fram) tycker man är bra och sen ba??????? vad tänker jag VI ÄGER vi ska spela sånt vi vill dansa till, sånt vi lyssnar på och sen vara glad, vara stolt och få dansa i tre timmar till ens favvomusik

3. Att folk flyttar hemifrån!! och få hänga i folks nya lägenheter 🙂 det e fint faktiskt! Längtar till att folk börjar gifta sig!

4. Att kunna vara ute hela dagarna och kvällarna + hänga på balkonger!!!!!riktigt fint ❤

5. Den här låten!!!

och videon!!! en av mina nya favoritvideos

/ Moa

ett innehållslöst inlägg

Ni vet när man bara känner att jag vet inte vad det är idag, vad är det med den här dagen. Vill bara krypa ihop, har slutat gråta men vill fortsätta, läser Fridavegas blogg och blir gråtig av att hon skrev nåt fint om killen hon dejtar, hoppas på att nån ny stor känsla ska komma upp så att den vattnar tårkanalerna och vill ligga så här och skriva blogginlägg hela dagen, helst flera dagar i rad.

Har så himla många grejer som jag vill skriva om. Men ni vet det känns så där utelämnande, som om jag är en fett needy och löjlig person som precis skrev att jag gråtit fett mycket idag. Har massa ämnen och fina tankar men orden matchar liksom inte. Det är så svårt att få ned på tangenterna och jag är för trött för att hålla i en penna.

Nu är det bara helt tomt och dött häruppe, så varför ens skriva? Ska jag posta det här inlägget, jag vet inte, men varför inte, även om det är ca innehållslöst :p Men det kanske får igång nåt annat, mjukar upp skrivkrampen eller gör så att jag skriver lite dagboksanteckningar om tusen känslor som jag velat få ner men inte orkat, hunnit, kommit ihåg. Jo men nu kommer det nog något ändå. Vi får se om vi ses snart igen då.

xoxo Julia

När det tar slut

Jag är inte alls ledsen, tvärtom!! Aldrig varit så glad i hela mitt liv, det är slut, det är äntligen slut! Längtat efter det här i typ 2 år och nu e det klart, fatta!!! det är overkligt, att det händer nu 🙂

Gymnasietiden har varit väldigt upp och ner såklart, som det är för alla. Har aldrig mått så dåligt och har aldrig mått så bra, jag måste säga att jag inte kommer ihåg personen jag var innan jag började södra, prata med Anna om det och hon kommer inte ihåg mig innan heller, det är obehagligt men också fint. Jag är en bättre person nu, speciellt mot mig själv och jag har under de här tre åren förstått vad som betyder något för MIG och vad som är livsviktigt och helt obetydligt. Det är viktigt att tycka om sig själv men man tycker inte om sig själv mer för att man presterar bra överallt, i skolan, socialt blabla snarare tvärtom 🙂 Man är inte automatiskt en bra vän om man bara lyssnar och prioriterar den andra, man måste alltid bry sig mest om sig själv (förstå mig rätt, det beror ju på vem man är, vissa behöver inte bara lära sig att bry sig om sig själv ;)) För det är svårare att ha en bra relation om man sätter den andra över en, för att man ska vara lojal och bra.

Jag har lärt mig att det viktigaste är inte att va bra det är att MÅ bra, att det är okej att prioritera bort människor och saker som gör en deppig. Att det finaste som finns är att känna, vara ARG, vara LEDSEN och gråta, vara GLAD. Allt sånt, det är det finaste som finns.

Jag har fått vänner för livet 🙂 och haft det SÅÅÅÅÅ KUL

Alltså skulle inte vilja gå en månad längre, vara i skolan en dag längre än jag behöver men jag måste ändå erkänna att det är rätt sorgligt. Undra om jag kommer utvecklas såhär mycket på tre år igen? Säkert jag vet inte, det är ju inte riktigt som att det jag bryr mig om försvinner, mina vänner och allt sånt, men jag vet inte det är ändå ledsamt för det är fortfarande slut.

Jag kommer aldrig igen gå i en klass, vara en klass liksom, aldrig gå på en gymnasiefest (säg aldrig aldrig 😉 springa allt man har från götgatan och komma 3 min försent helt svettig och ändå inte bli insläppt i klassrummet, stå i rökis på våren när solen äntligen kommit fram, sova i caffiz när jag väntar på att annas evighetslånga teater ska ta slut, ha keramik och sätta sig och dreja med vera och skratta för att det går så jävla dåligt, köpa en bagge i caffiz, bråka med lärare, gråta för att lärare e dumma i huvudet, gå till blooms fast att Jonas klagar så JÄVLA mkt och ha grupparbete (ärligt hur mkt kan man hata ett fik???) jag kommer aldrig gå i skolan på samma sätt igen, som har varit hela mitt liv.

Skärmavbild 2016-05-26 kl. 09.38.42

 

De här tre låtarna skulle jag säga beskriver min gymnasietid väldigt bra:

Tack till alla som gjort de här tre åren till världens bästa 🙂 tack SA3C 🙂

 

NU ÄR DET SLUUUUUT

/Moa